Höstfiske

Anlände till sjön en tidig morgon under gråtunga moln och tilltagande vindar..

Med Jonsson vid årorna började jakten på höstbågen… som inte var ett dugg huggvillig en dag som denna. Trots Trots allehanda försök av flugbyte samt förflyttningar runt om i sjön så förblev det ohugget.

​Men vad gör väl egentligen det då en värmande brasa, gott kaffe och en fin vän kan få vilket tandläkarväder som helst att kännas som en Lisa för själen. Nästa gång är de säkert galet huggvilliga…typ 😌

Längtan…

Ja, just den. Längtan!!

Men ännu ligger mörkret kvar som ett täcke och solen kämpar med att lysa ovan trätopparna… man vaknar, tar sig till jobbet, jobbar, tar sig hem, äter, sover… osv osv… ekorrhjulet verkar aldrig sluta snurra… Och i olika sociala medier, med olika referenser så ser man den där längtan, i egenskap av bilder, filmer, texter, ord… Kommer på mig själv med att rota i fotoarkiven för att om möjligt mätta lite av längtan… Här är ett litet axplock.

DSC05066.jpg

(i väntan på After fish dinner)

”Nu längtar jag efter fisket” uttrycker många… och visst lockar själva fisket, men det man mest längtar till är ju allt det som hör fisket till… Gemenskapen, värmen, skratten. De oförglömliga stunderna man delar med så många. Men också efter de stunder av stilla ro och ensamhet vi alla behöver ibland.

IMG_0952.jpg

Likt en människa som på äldre dar ser tillbaka på sitt liv så är vi fiskare inte långt därifrån just denna tid. Vi ser tillbaka på de härliga stunder vi haft i och omkring vattnet.

DSC07580.jpg

DSC07559.jpg

Att dela det bästa man vet med människor som man tycker väldigt mycket om är verkligen en Lisa för själen. Så mycket roligt jag upplevt och varit med om. Nästan så jag sitter och blir lite nostalgisk, fast det inte är så långt kvar nu… (visst har jag haft turen att få tjuvstarta lite på kusten, men ändå…)

IMG_9769.jpg

…snart är vi där, lever drömmen och kanske blir det just detta år som drömfisken fångas… 😉

IMG_0934.jpg

Kram på er ❤

Flugbindning & Gemenskap

Ännu en fantastisk dag och kväll hemma hos Erik Orre. Nya bekantskaper, skratt, värme och en massa flugbindning. Jag trivs som fisken i vattnet med likasinnade. Lite choklad på det och det blir svåröverträffat… 😉 

Det blev en hel del flugor bundna och när mörkret sedan länge hade lagt sig över bygden blev det dags att lämna ”the man cave” och gå ner till den stundande middagen..


…även här fortsatte värmen och gemenskapen och alla drog sitt strå till stacken till att förbereda middagen under ledning av Herr Orre.  Känslan av ett stort härligt kollektiv infann sig bland sorlet och stöket, och plötsligt kom jag på mig själv med att stå och tänka att just såhär kunde jag tänka mig att bo, tillsammans med ett gäng goa ”gubbar” som far runt och bara är sådär mysiga och glada..

..vi flugfiskare är nog lite ”eljest” men som sagt, lika barn leka bäst ❤️

After Fish Reflektioner

det känns alltid gott att några dagar efter ett fiske kunna sitta ner i allsköns ro och reflektera över fiskedagen. Förutom själva fisket och allehanda bilder redan upplagda av det, så finns det ju så mkt runt om som sällan kommer fram i dager.

Kan ta som exempel söndagens fiske i Roslagen. Jag skulle bjuda på dagens Lunch som bestod av en fantastiskt god tomatsoppa som jag förberett kvällen innan, och som jag nu hade som avsikt att bara snabbt värma upp och servera. Ibland blir det ju inte riktigt som man tänkt, utan det blev som det ibland kan bli på en mer eller mindre exclusiv resturang…. Det tar galet lång tid innan maten serveras!! Någonting med min gasbrännare till Trangiaköken ville sig inte riktigt, utan det blev verkligen soppa kokat på sparlåga… Vi hann både fika med gott kokkaffe och mumsa i oss kanelbullar och ta en groupie innan nästa laddning soppa vart tillräckligt varm… Nåväl, den som väntar på nåt gott…

IMG_5167 treamigos

Väl hemma nu ikväll så gick jag igenom brännaren, putsade lite, vände och vred. Kopplade ihop den på nytt och jag hörde redan på ljudet då jag vred på gasen att detta skulle gå vägen. Fram med tändaren, ett klick, lutar mig av någon anledning lite framåt, Swosh!! Det var dom ögonbrynen det… 😛  Men jäklar vad fint den fungerar nu 😉

När vi ändå satt där, lite småfrusna, väntandes på att soppan skulle bli tillräckligt varm, så passade jag på att göra lite reklam för Första Hjälpencenrum. Här var det Esa Fahlén som fick agera modell. IMG_5087

Tillslut fick vi i oss det sista av soppan, mätta, varma och belåtna spred vi på nytt ut oss i jakten på Silvret… Visserligen var det mycket mindre vågor än förra gången vi var där och fiskade, men ljudet av de vågor som rullade och stundtals slog in var detsamma. Kort beskrivet kan man väl påstå att jag inte riktigt hörde då Patrik nickandes uttalade att det inte var det bästa stället att vada ut på… Varpå jag klev i och vadade ut just där. Det gick bra att kasta, men det var desto svårare att hålla sig stillastående… jag såg knappt vart jag satte fötterna och vissa vågor som rullade in kändes starka under ytan. Jag beslöt mig för att vända och vada inåt igen… Lättare sagt än gjort… Jag hade ju kunnat varit en graciös sjöjungfru som enkelt och elegant tagit mig in mot land… men nu är jag ju ingen sjöjungfru, utan en tant i mina bästa år som trots bristande balans, med ett leende, tar mig an vad jag än gett mig in på… (Le och Vinka)

IMG_5123

Ska också tillägga att i mina halvt desperata försök att hålla mig över vattenytan, inte blev hjälpt eller räddad av de två gentlemen som faktiskt stod där på varsitt håll med varsin kamera i handen, istället för en hjälpande hand… 😉  Tack Niclas för bilden ❤

 

Att skilja agnarna från betet…

Jag har fått många mail/meddelanden samt förfrågningar om varför och när jag kommer skriva något här på bloggen igen.
Och nu är det dags!! 😀

water.JPG

…det har nog bara blivit så att bloggen varit vilande, inte pga brist på saker att skriva 0m samt dela med mig utav, utan just för att jag har valt att prioritera andra saker i livet. Jag törs påstå att den här perioden i mitt liv verkligen har skiljt ”agnarna från betet”. De nära och kära har varit enorm viktiga och mången fisketur har verkligen varit en Lisa för själen..

fishy.jpg

men nu tänker jag börja indoktrinera era liv igen med mina förvirrade tankar om fiske samt allt och inget som hör det till igen. KRAM på er ❤

Förskolefiske del Fem

…isen har äntligen släppt från stora delar av Mälaren och det blev dags att introducera ett nytt gäng härliga och nyfikna 4-åringar i det roligaste som finns, nämligen fiske 😄

Först så gräver vi upp mask, för fiskar gillar mask…  Maskar är långa, korta… Lite läskiga tycker några, men mycket spännande…

 

Därefter är det dags att fiska… Och vi pratar om något som är viktigt att ha vid fiske. Nämligen tålamod!! Och det har man gott om när man är fyra år…iallafall när man skall fiska 😉  

Det är spännande att se flötet i vattnet och veta att kanske, kanske så simmar det nån fisk därunder som blir sådär lite sugen på en bit mask eller två. En haj är önskvärt att få på kroken tycker några, men ett av barnen  informerar de andra att hajen vill ha varmare vatten…   

 

…den här gången fick vi ingen fisk, inte ens en haj… Men nästa gång..då kanske det händer, för vi har ju som sagt: tålamod 😄

Förskolefiske del Fyra

…Den allra sista dagen med förskolebussen innan sommarlovet och klivet vidare till förskoleklass, hände det som barnen tålmodigt har väntat på i över en termin… Det nappade, inte bara en gång utan två!! Glädjen och känslan bland barnen var underbar att få vara en del utav. Två abborrar fick hastigt komma ner i en hink med vatten och bli beskådade och beundrade som aldrig förr.

20140616-183758-67078538.jpg

20140616-183832-67112230.jpg Efter en lång tids beundran så beslutade vi tillsammans att ska man inte äta fiskarna så är det bäst att släppa tillbaks dem dit de hör hemma, för då kan de växa sig större och göra nya fiskar 🙂

20140616-184605-67565401.jpg